Tidigt-informationsutskick-Norrmogen

Eolus planer

Vindkraftsanläggningen i området Gammelbo-Norrmogen projekteras av företaget Eolus Vind AB i samarbete med statliga Sveaskog och är tänkt att täcka en yta av 6,3 kvadratkolometer. Anläggningen skall bestå av elva, 250 meter höga  kraftverk med tillhörande fundament och kringliggande infrastruktur, men har ännu inte har fått sin slutgiltiga utformning. Företaget förbinder sig  att ”ta hänsyn till de restriktioner och värden som finns i området, vilket kommer att utredas i den kommande processen”. Utfästelsen står emellertid i kontrast till andra beskrivningar i samma utskick, som vittnar om att stora ingrepp i naturen är att vänta:
Vid varje vindkraftverk måste en kranplats anläggas. Under driftstiden tar ett vindkraftverk endast kranuppställningsplats, lagerytor, vägar och ev. tillhörande byggnader i anspråk. I övrigt kan området nyttjas som vanligt. Så långt som det är möjligt utgår det interna vägnätet från befintliga vägar inom området, som breddas och förstärks för att kunna möjliggöra de transporter av 90 meter långa vingar som är nödvändiga vid anläggandet och driften av parken. Här ett exempel på vägnät och uppställningsplatser.
Eolus planer för Norrmogen är inget mindre än en skräckvision för invånarna i Gammelbo och Ramsberg. Vad man kommer att uppleva är att ett kulturlandskap med sjöar, skogar och ett rikt djurliv förvandlas till ett industrilandskap för lång tid framöver.
Montaget ovan ger en ungefärlig bild av hur Eolus vindkraftspark kommer att påverka landskapet utifrån en vy från Liljendahl i Ramsberg. Nere till vänster syns Gammelboviken med den populära och badplatsen Långa sand, som är långgrund och särskilt populär bland småbarnsföräldrar. Strax bakom återfinns byn Gammelbo några hundra meter från den första gruppen av fem vindkraftverk. Dessa ligger på höjden strax norr om Årispan och sträcker sig längs höjden öster om Norrmogen hela vägen ner till riksväg 68. Kraftverken kommer enligt företaget att byggas 750 meter från närmaste bebyggelse, vilket är mindre än de 800–1,000 meter som rekommenderas.

Vår vision

Motvind Norrmogen har en vision för området kring Gammelbo och Norrmogen, som skiljer sig radikalt från den som Eolus har presenterat. Istället för att hugga ner skog och göra andra omfattande ingrepp i landskapet som hotar naturen och förfular livsmiljön för invånarna, arbetar vi för att bevara en natur- och kulturmiljö som har växt fram i symbios med det månghundraåriga bergsbruket. Vår vision bygger på ett avståndstagande gentemot kortsiktig exploatering av naturresurser i syfte att maximera vinster, till förmån för ett bevarande av miljön för framtida generationer.

Flora

Vattenområdet som sträcker sig längs sjöarna Glien, Norrmogen och Sörmogen är rikt på en varierad flora, som riskerar att påverkas negativt för lång tid framöver.

Fauna

En vindkraftsanläggning riskerar att få allvarliga och negativa effekter på djurlivet i regionen. Detta gäller inte minst de fågelarter, fladdermöss och andra djur som finns i området.

Människor

Utbyggnaden kommer att innebära en dramatisk försämring av livsmiljön för dem som bor på ömse sidor om anläggningen. 

Tiden är knapp – engagera dig!

Enligt den tidsplan Eolus har presenterat ligger projektet ännu i startgroparna. Det är är dock hög tid att mobilisera motståndet, eftersom företaget bedriver förstudier och sannolikt förhandlar om markavtal med Sveaskog. Därefter följer ytterligare ”samråd” och en miljökonsekvensutredning innan den formella ansökan lämnas in till Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation. När tillståndsprövningen är genomförd och har vunnit laga kraft kan man påbörja detaljprojektering och byggnation (för detaljer, se modellen över tillståndsprocessen nedan). Emellertid finns ytterligare en aspekt, som bör beaktas. I Miljöbalkens 16 kap. 4 § fastslås att ”tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det”. Det betyder att det är Lindesbergs kommunpolitiker som kommer att ha sista ordet om projektet. Emellertid tillsatte regeringen en utredning den 14 oktober, som enligt direktiven syftar till att upphäva eller kraftigt begränsa det kommunala vetot. Ett upphävande skulle innebära ett dråpslag mot den kommunala vetorätten och föra över beslutsmakten från de lokala förtroendekvinnorna och männen till Stockholm. Att tankarna strider mot såväl EU-rättens subsidiaritetsprincip som närhetskriterierna i kommunallagen har dock föranlett utredaren Jenny Lind (före detta riksdagskvinna för Mp) att backa åtminstone delvis. I ett uttalande för DN framhåller hon att vetot skall vara kvar, men att kommunerna redan i översiktpsplanen måste anvisa områden där vindkraftsparker kan byggas. När en formell ansökan inkommer skall kommunen därefter fatta ett definitivt beslut som inte kan ändras. Först när kommunen har tillstyrkt byggnationen skall Länsstyrelsen genomföra miljökonsekvensutredningen. Detta innebär att lokalpolitikerna skall ”köpa grisen i säcken” och fatta beslut med långtgående konsekvenser för medborgarna innan de ens har tillgång till ett underlag som beskriver miljökonsekvenserna. Det står för närvarande inget om en vindkraftsanläggning i Lindesebergs kommunala översiktsplan, vilket innebär att det ännu finns tid att påverka beslutsprocessen. Du kan göra det genom att bli medlem i föreningen eller stödja vårt arbete på annat sätt, men även genom att ta egna initiativ (exempelvis skriva till dina folkvalda på kommunal nivå). Glöm inte att kampen för Normogens bevarande också är en kamp för lokalt självbestämmande och grundläggande demokratiska principer om att beslut skall fattas så nära de berörda medborgarna som möjligt!

Tillståndsprocessen

Nedan finner du en sammanfattning av den pågående tillståndsprocessen, som kan tjäna som en vägledning att planera aktiviteter utifrån. Den 11 maj hade Eolus ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Örebro län och håller för närvarande sannolikt på med den miljökonsekvensbeskrivning, som skall lämnas in tillsammans med ansökan till länsstyrelsen. När det är gjort kommer kommuninvånarna att ha möjlighet att lämna synpunkter. När exakt det sker är inte fastställt i dagsläget.
  1. Eolus Vind AB lämnar in en ansökan, som därmed blir allmän handling och kan begäras ut.
  2. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD) bedömer om ansökan är komplett och skickar även ut den till kommunens miljönämnd för deras bedömning. Om det saknas uppgifter förelägger MPD sökanden att komplettera ansökan.
  3. Eventuella kompletteringar inkommer från Eolus.
  4. Ansökan kungörs i tidningarna (NA) och på Länsstyrelsens webbplats. Ärendet skickas samtidigt på remiss. Sakägare och remissinstanser ges därmed möjlighet att yttra sig (de ska ges minst 30 dagar). Remissinstanser i vindkraftsärenden brukar vara Kommunstyrelsen, kommunens miljönämnd, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Trafikverket samt Luftfartsverket (LFV). Närboende och andra som berörs av verksamheten informeras genom kungörelsen. De får inte något riktat utskick till sig, utan förutsätts bevaka kungörelsen. Kommunen får samtidigt en remiss med fråga om kommunal tillstyrkan.
  5. Eolus får bemöta de yttranden som lämnats in.
  6. Behandling av MPD. Om Eolus skulle göra ändringar i sina yrkanden med anledning av de synpunkter som lämnas av remissinstanser eller berörda kan det krävas att man backar i processen. Ärendet kan behöva kungöras på nytt. Detta är dock inte normalfallet.
  7. Beslut MPD.
  8. Beslutet kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Överklagandet lämnas dock in till MPD som granskar att överklagandet lämnats in i rätt tid. Om så är fallet skickas överklagandet, tillsammans med ansökningshandlingarna, till domstolen. Domstolen avgör vilka som har klagorätt och meddelar dom i överklagningsärendet. Mark- och miljödomstolens dom kan i sin tur överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (lämnar dock endast prövningstillstånd under vissa förutsättningar).
Utredningen
Regeringen vill försöka begränsa dett kommunala självstyret för att lättare genomdriva utbyggnaden av vindkraften.
Miljöbalken
Enligt nuvarande lagstiftning (Miljöbalken 16 kap 4 §) är det lokalpolitikerna som har makten att besluta om om och var vindkraftsparker skall byggas.
Undergräva – inte upphäva?
Utredaren Jenny Lind verkar ha förstått att ett upphävande av det kommunala vetot skulle brytar mot EU:s subsidiaritetsprincip.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.